Martin Rådbo

Hem
Nyheter
Mål och drömmar
Citat
Förebilder
Inspiration

Roligt
Att inte leva

Bilder
Artiklar
Länkar

Personligt
Kontakt
Roger Nilsson - Seglare
En av världens bästa seglare. Men sanningen är nog också att Roger efter ett antal Whitbreadsatsningar var duktigare på att leda och organisera dessa satsningar än att segla.
Roger är speciell då han inte bara är seglare. Hans åsikter om ledarskap, personlig utveckling och gruppsykologi är intressanta och har också speglat hans ledarskap under många år.

Roger skrev efter Whitbread 93/94 en bok med titeln ”Man behöver inte vara galen – men det hjälper” som är mycket läsvärd.
Nedan följer ett utdrag från boken angående hur en ledare blir behandlad.

”En episod under Whitbread gjorde sig allt oftare påmind. Tio dagar ut från Uruguay, fjorton dagar efter vår omtyckte besättningsmedlem Janne Gustavsson död. En grupp i besättningen ville att jag skulle ändra ett beslut om vägval. Normalt sett hade jag antingen stått fast vid beslutet eller låtit mig påverkas efter en stunds argumenterande.
Men inte den gången. En stark känsla av sorg grep mig och jag började storgråta, omringad av ett gäng väderbitna seglare.
Det var inte så lätt att dra sig undan, så min mesta arbetsplats, sjökortsbordet, fick duga. Gråten gick inte att hejda. Sorgen med sina tårar välde fram under ett par timmar.
Att alla mina psykologiska spärrar var brutna var uppenbart, men att så mycket förträngda känslor fanns bakom, det hade jag liten aning om. Men det var skönt att gråta och det kändes inte ens särskilt generande. Alla blev väl lite förvånade men uppträdde närmast tröstande.
Jag minns att jag förvånades över att det efteråt kändes lättare att leda besättningen. Det gick upp för mig att mod att visa känslor och svaghet ibland är en styrka i en ledarroll. Vilket inte alls behöver betyda att man är mindre tydligt eller bestämd som ledare.
Skepparen Nilsson, som av många, med all rätt, uppfattats som en dominant, känslokall, hård, hänsynslös, överdrivet envis, dålig lyssnare, pratig besserwisser, han blev plötsligt mänsklig.”



 
martin@radbo.org